Livet blir vad du gör det till

Jag fick min första dagbok när jag var 7 år. Vi var i en av Skänninges alla mysiga butiker och då fick jag syn på den. Den var ovanligt tjejig för att vara något som jag skulle fastna för. Små hästar, en regnbåge (inte my little pony) och ett rosa lås prydde min allra första dagbok. Jag kom ihåg att den var mjuk och att jag var ivrig att börja skriva i den. Nu, 11 och ett halvt år senare så har jag fylld fem dagböcker med mitt liv, tankar och händelser. Jag hade ett uppehåll på ett par år, vilket jag ångrar idag. Det är så roligt att minnas saker igen som man har glömt bort. Alla borde skriva dagbok, de som inte gör det kommer att ångra sig. Det är jag alldeles säker på.


Såhär ser den som jag skriver i nu ut (suddig bild). Massa Coldplay-låtar som jag har kluddrat dit under sena kvällstimmar. Fylld med händelser och tankar som jag har var att föreviga.