Kärlek
Jag hittade ett sånt där må bra inlägg när jag kikade igenom bloggen lite. Jag kom ihåg det som igår, när jag satt och skrev det. Jag var så himla lycklig.
Har ni någonsin haft en såndär dag då ni bara går runt och småler hela tiden?
Det behöver inte vara så att allt går sin väg eller att man vinner flera miljoner, utan man har bara den där varma känslan i kroppen och bara känner sig lycklig.
En sån dag har jag idag och det är så himla underbart. Jag vet inte varför just idag, det är inget speciellt som har hänt direkt. Men det kvittar, jag känner mig så himla glad och så förtjänt av denna känsla är jag faktiskt. Liksom när man är ledsen och börjar tänka på sorgliga saker så sitter jag istället och tänker framåt på alla roliga saker jag har framför mig men också de underbara minnen och upplevelser jag har delat med nära och kära.
Alla galna fester mitt ute i allt och ingenstans, alla resor med familj och vänner..
Alla skoldagar tillsammans med min underbara klass. Jag är bara så lycklig.
Jag har massa vänner som jag älskar och bryr mig om och som älskar mig tillbaka.
Om en månad drar jag iväg till Madrid tillsammans med tre av mina bästa vänner.
Jag kan träna fotboll igen, den sport som jag alltid kommer att älska med och tillsammans med det lag som alltid kommer ha en stor plats i mitt hjärta.
Det mest otroliga är att efter 12 och 14 år har jag fortfarande två av mina bästa vänner kvar. Malin, Elin och Alicia. Läbybrudarna. Det är sånt som alltid kommer att hålla. 3 år gamla träffades du och jag Malin hos dagmamman. Alla utflykter tillsammans, vår lilla rymning i skogen på jakt efter blåbär, barntimmar.. Det är sånt som alltid finns kvar. 5 år var jag när vi blev vänner Elin. På barntimmar träffades vi fast kärlek vid första ögonkastet kan jag inte påstå att det va, haha. Men tur var väl det att jag höll dig kvar, trots alla lögner om magont och besök till mormor. ;) För nu, 12 år senare, så är du en av mina bästa vänner. Trots alla bråk, tjafs och dispyter så har vi alltid förlåtit varandra och fortsatt och varit vänner. Jag har kommit fram till att det är det som räknas, det är det som kallas äkta vänskap.
Alla mina vänner, ni är bäst! Tack för att ni finns!
Har ni någonsin haft en såndär dag då ni bara går runt och småler hela tiden?
Det behöver inte vara så att allt går sin väg eller att man vinner flera miljoner, utan man har bara den där varma känslan i kroppen och bara känner sig lycklig.
En sån dag har jag idag och det är så himla underbart. Jag vet inte varför just idag, det är inget speciellt som har hänt direkt. Men det kvittar, jag känner mig så himla glad och så förtjänt av denna känsla är jag faktiskt. Liksom när man är ledsen och börjar tänka på sorgliga saker så sitter jag istället och tänker framåt på alla roliga saker jag har framför mig men också de underbara minnen och upplevelser jag har delat med nära och kära.
Alla galna fester mitt ute i allt och ingenstans, alla resor med familj och vänner..
Alla skoldagar tillsammans med min underbara klass. Jag är bara så lycklig.
Jag har massa vänner som jag älskar och bryr mig om och som älskar mig tillbaka.
Om en månad drar jag iväg till Madrid tillsammans med tre av mina bästa vänner.
Jag kan träna fotboll igen, den sport som jag alltid kommer att älska med och tillsammans med det lag som alltid kommer ha en stor plats i mitt hjärta.
Det mest otroliga är att efter 12 och 14 år har jag fortfarande två av mina bästa vänner kvar. Malin, Elin och Alicia. Läbybrudarna. Det är sånt som alltid kommer att hålla. 3 år gamla träffades du och jag Malin hos dagmamman. Alla utflykter tillsammans, vår lilla rymning i skogen på jakt efter blåbär, barntimmar.. Det är sånt som alltid finns kvar. 5 år var jag när vi blev vänner Elin. På barntimmar träffades vi fast kärlek vid första ögonkastet kan jag inte påstå att det va, haha. Men tur var väl det att jag höll dig kvar, trots alla lögner om magont och besök till mormor. ;) För nu, 12 år senare, så är du en av mina bästa vänner. Trots alla bråk, tjafs och dispyter så har vi alltid förlåtit varandra och fortsatt och varit vänner. Jag har kommit fram till att det är det som räknas, det är det som kallas äkta vänskap.
Alla mina vänner, ni är bäst! Tack för att ni finns!
